Etikett: Statistik

Nu när året är slut och ett nytt har börjat är det dags att summera 2022 års läsning i det stora statistikinlägget. Håll till godo!

Antal böcker och format

Totalt under året läste jag 68 böcker, fördelat på 42 (62 %) lästa och 26 (38 %) lyssnade böcker. Jag använder fortsatt min Storytel Reader hyfsat flitigt och ljudböckerna kommer alla från Storytel. Endast en av de fysiska böckerna var nyinköp, två hade jag i bokhyllan sedan tidigare och resten är lån från biblioteket. Bra för mina överfulla bokhyllor!

Ser man till fördelningen över året ser det ut så här:

Lägger vi ihop format och antal lästa böcker per månad så ser det ut så här:

Och lägger vi 2022 bredvid de föregående åren ser vi att jag är tillbaka på för-pandemiska nivåer. 2020 blev ju i brist på andra aktiviteter ett exceptionellt läsår. Dessutom var jag föräldraledig till ett barn som sov drömlikt länge på dagarna. Intressant att notera är att min riktiga lässvacka i livet inte kom med småbarnsåren, utan som ung vuxen – jag tog studenten 2007 och åren därefter hade jag mycket annat för mig. Högskolestudier gör inte heller under för lässuget, 2013 var sista året jag läste på högskola och därefter har jag läst betydligt mer.

Genrer

I år har jag läst oerhört mycket facklitteratur, vilket hänger mycket ihop med den livssituation jag befinner mig i. Jag har intresserat mig för hälsa och dygnsrytmens betydelse för hur vi mår (eftersom jag tidvis haft problem med min hälsa), barns läs- och skrivinlärning (eftersom mitt stora barn håller på och lära sig läsa) och trädgård (eftersom vi håller på att bygga hus).

Intressant att notera är också att jag läst nästan lika många deckare som romaner i år. Det har varit ett starkt deckarår med många bra titlar!

I takt med att barnen blir större läser vi också allt mer ”avancerad” litteratur tillsammans. I år har jag och mitt stora barn läst Harry Potter och de vises sten, en bok som jag också hade kunnat läsa för mig själv. Jag har dock inte räknat med böcker jag läst högt för barnen. I genren ungdom finns alltså de tre ungdomsböcker som jag läst själv.

Klassiker och nyutgivet

I år har jag inte haft någon läsutmaning som utmanat mig att läsa böcker från olika tidsperioder, därav den låga andelen klassiker. Den allra största andelen böcker jag läst är utgivna på 2020-talet.

Författarnas kön

I år har jag faktiskt läst ovanligt många manliga författare. Inte för att jag har ansträngt mig för att läsa fler män, det har bara blivit så. Kanske kan det bero på den höga andelen fackböcker?

Författarnas hemländer

Att läsa brett geografiskt har inte varit mitt fokus i år, uppenbarligen. Jag har läst böcker från endast sex olika länder, med Sverige i förkrossande majoritet.

Eftersom världen består av ungefär 200 länder är det svårt, för att inte säga omöjligt, att hinna läsa böcker av författare från alla länder under ett enda år. Därför för jag också statistik över vilka länder jag läst något från under alla tider. I år har jag läst böcker av författare från ett nytt land: Egypten. Sedan jag började föra statistik (2003) har jag läst böcker från 30 olika länder.

Nya upptäckter eller gamla favoriter

I år har jag läst ungefär lika många böcker av för mig nya författare som författare jag läst tidigare. En ganska lagom balans ändå!

Hur bra var böckerna?

I år har jag läst många bra böcker! En del böcker som säkert hade fått ett lågt betyg har jag helt enkelt lämnat o-utlästa. Jag har verkligen läst allra mest utifrån lust i år.

2021 är slut och det är dags att summera årets läsning i det stora statistikinlägget.

Antal böcker och format

Totalt under året läste jag totalt 82 böcker, fördelat på 58 lästa och 24 lyssnade böcker. I år har jag läst fler fysiska böcker än jag gjorde förra året, mycket för att jag vågat återvända till biblioteken efter att ha pausat i princip alla besök i fysiska butiker och andra offentliga inomhuslokaler under pandemin.

Ser man till fördelningen över året var första halvåret inte så starkt läsmässigt. Det var däremot andra halvåret. 85 procent av böckerna läste jag under juli till december. Som jag skrev på nyårsafton var det mycket annat som snurrade under våren och det avspeglar sig i min läsfrekvens.

Lägger vi ihop format och antal lästa böcker per månad så ser det ut så här:

Och lägger vi 2021 bredvid de föregående åren ser vi att 2020 fortfarande var ett exceptionellt läsår, men att 2021 är mitt näst bästa läsår någonsin. Jag gissar att ljudböckernas intåg i mitt liv har en viss betydelse eftersom det ger mig möjlighet till mer lästid – på bussen och i bilen, på promenaden, när jag viker tvätt och när jag är för trött för att läsa med ögonen men för rastlös för att kunna somna.

Genrer

2021 läste jag lite mer skönlitteratur än facklitteratur. En genre som var ny för mig i år var poesi, jag har knappt läst poesi sen jag gick i skolan. Det blir kul att se om det är en genre jag kommer fortsätta läsa eller om det blev mer av ett engångsinslag. För ett antal år sedan läste jag inga serier och nu läser jag serieromaner med i alla fall någon form av regelbundenhet.

Klassiker och nyutgivet

Under flera år har jag utmanat mig själv att läsa fler klassiker genom att försöka läsa böcker från tolv olika decennier. I år har jag inte haft någon sådan utmaning och det märks ju på böckerna jag läst. Böckerna jag läste var utgivna under endast fem olika decennier. Noterbart är att jag inte läste en enda bok från 00-talet. Mitt fokus har uppenbarligen legat på nyutkomna titlar.

Författarnas kön

Precis som alla år läser jag betydligt mer av kvinnor än män. Eftersom jag ändå läser ungefär en fjärdedel manliga författare så anser jag det ändå vara okej.

Författarnas hemländer

2021 läste jag böcker av författare från 15 olika länder. Det är ganska många länder som jag bara läst en enda bok från, medan Storbritannien och USA är de länder vid sidan av Sverige som jag läst mest från. 65 procent av böckerna jag läste var skrivna av svenska författare.

Tittar man på fördelningen per världsdel ser det ut så här. Förra året prickade jag in minst en författare från varje världsdel, men i år läste jag ingenting från Sydamerika och Oceanien. Jag skulle önska att jag läste mer brett och från fler länder.

Eftersom världen består av ungefär 200 länder är det svårt, för att inte säga omöjligt, att hinna läsa böcker av författare från alla länder under ett enda år. Därför för jag också statistik över vilka länder jag läst något från under alla tider. I år har jag läst böcker av författare från nio nya länder: Finland, Ghana, Haiti, Kina, Ryssland, Schweiz, Syrien, Tanzania och Vietnam. Dessa länder är markerade med rosa i kartan här nedan.

Så – även om jag läst mestadels svenskt så är jag nöjd med att jag läst böcker av författare från så många nya länder i år.

Nya upptäckter eller gamla favoriter

Av årets 82 lästa böcker var 61 procent skrivna av författare jag inte läst tidigare, och 39 procent var skrivna av för mig nya författare.

Hur bra var böckerna?

Under 2021 läste jag många bra böcker – det vanligaste betyget jag gav var 4. Sedan är det ganska jämt fördelat mellan 3:or och 5:or. Endast fem böcker fick betyget 2 och ingen fick 1. Vilka böcker jag tyckte allra bäst om har jag skrivit här.

---

Tidigare har jag kikat på statistiken över antal lästa böcker, genrer och utgivningsår och så i går om författarnas kön och vilka länder de kommer ifrån. Nu ska vi ta en titt på hur det står till med mångfalden.

Etnicitet

Som jag kunde konstatera i går så läser jag mycket från Sverige, Västeuropa och Nordamerika. Och det avspeglar sig också i författarnas etnicitet. Jag skäms lite över att ha läst så här vitt, men ska man kunna ändra något måste man ju också få syn på problemet. Och ser vi till de nominerade i priser som Årets bok eller vem som tilldelas Nobelpriset är jag knappast ensam om problemet. Cirkeldiagrammet baseras på alla böcker jag läst under året, oavsett var författaren är född eller bor. Här har jag räknat utifrån etnicitet som i hudfärg (och inte språk, religion eller något annat).

Svenska författare med bakgrund utanför Norden

Bland de svenska författarna ser det inte heller så himla varierat ut. Här har jag räknat vilken språklig och kulturell bakgrund de svenska författarna jag läst har. En person som är född i Asien med adopterad som liten har jag alltså räknat som utan utomnordiskt ursprung, medan en person född i Sverige med en eller två föräldrar födda utanför Norden räknas som att den har ett utomnordiskt ursprung. Det är lite svårt att göra de här gränsdragningarna – jag har ju ingen aning om hur författarna själva definierar sig och jag kan såklart ha missat någon som har en förälder från ett annat land. Men jag tycker att statistiken visar att det inte är så bra mångfald bland böckerna jag läste. Kanske ser det lika illa ut i bland utgivningen av böcker?

Var i Sverige utspelar sig böckerna?

Men om man tänker på mångfald i ett vidare perspektiv så ser det lite bättre ut. Mångfald i etniciteter är jätteviktigt, men vi lever också i en konflikt mellan centrum och periferi, där landsbygden ofta glöms bort och inte minst landsänden som jag själv kommer från, det vill säga Norrland. Här har jag utgått från de skönlitterära böckerna skrivna av svenska författare och var de huvudsakligen utspelar sig. Alla böcker har inte gått att räkna med eftersom jag inte känner till eller minns alla platser. Men på ett ungefär såg det ut så här. Ju större cirkel, desto fler böcker som utspelade sig just där. Med ”Mindre orter och landsbygd i södra Sverige” avses Götaland och Svealand, exklusive de tre storstäderna.

Olika perspektiv

En viktig funktion för litteraturen är ju att ta del av fler perspektiv än de man själv kan uppleva i sitt eget liv. Här har jag utgått från några olika identiteter och även de sju diskrimineringsgrunderna och räknat böcker som handlar om detta ur ett egenupplevt perspektiv (självbiografiska böcker) eller där huvudpersonen (och ibland även författaren) har den här identiteten. Jag har räknat med både skönlitteratur och viss facklitteratur (om ämnet är självbiografiskt eller om författaren skriver om personer med samma identitet som hen själv).

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Så har vi kommit till del 5 i min serie Läst 2020, och nu ska vi se på statistiken över författarna jag läste.

Författarnas kön

Som vanligt är det kvinnorna som dominerar min läsning. Manliga författare står för en fjärdedel av böckerna och ja, så länge jag inte läser uteslutande av kvinnor så tycker jag att det är okej.

Länderna som författarna kommer ifrån

När det gäller länder har jag utmanat mig själv att läsa böcker från fler länder de senaste åren. Målet i år var 12 länder och det klarade jag med lite marginal. Sverige dominerar dock stort bland böckerna jag läste i år. Att bestämma ett land per författare är lite klurigt, eftersom många författare har flera hemländer. Men när det gäller svenska författare med ursprung i andra länder har jag räknat dem som svenska. För författare som har flera hemländer har jag tagit hänsyn till faktorer som var de huvudsakligen växt upp, vilket nationalitet de har enligt Wikipedia, vilket språk de skriver på och var deras böcker utspelar sig.

Sorterar man länderna per världsdel kan vi konstatera att Europa dominerar stort, men utesluter vi Sverige så är Europa och Nordamerika mer jämnstora. Något jag är nöjd med är att jag läst något från varje världsdel!

Och så här ser världskartan över årets läsning ut. De grönmarkerade länderna är de länder som jag läst något från. Tyngdpunkt Västeuropa och Nordamerika, men ändå några små nedslag över hela jorden. Ett framtida projekt är att färglägga världskartan med böcker jag läst genom alla år – det finns ju trots allt ungefär 200 länder i hela världen och att läsa något från varje land under ett enda år är omöjligt men kanske under en hel livsstid? På Google docs kan man enkelt skapa kartor utifrån ett kalkylblad.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Så har vi kommit till del 4 i min serie Läst 2020, och nu ska vi fördjupa oss i statistiken om böckerna jag läste under året.

Genrer

När jag delar upp böckerna i olika genrer kan vi se att jag läste ungefär en tredjedel facklitteratur (det orange i cirkeldiagrammet) och ungefär två tredjedelar skönlitteratur (det gröna i diagrammet).

Språk

Något som sticker ut 2020 jämfört med andra år är att jag läst tre böcker på engelska. Vanligtvis läser jag uteslutande på svenska. Det är ju jobbigare att läsa på ett annat språk än sitt förstaspråk, men ju mer jag läser på engelska, desto lättare blir det. Det här vill jag fortsätta utveckla!

Utgivningsår

Den övervägande majoriteten av böckerna jag läste 2020 var nyutkomna, men jag har också läst en del äldre böcker. Under året har jag utmanat mig själv att läsa böcker från 12 olika årtionden och det är ju precis vad jag gjort!

Betyg

Vad tyckte jag om böckerna jag läste under året då? Jo, men överlag väldigt bra! Dels väljer jag oftast böcker utifrån vad jag tror att jag kan gilla, men jag har också gett upp läsningen av några böcker under året.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering