Recension: Imamens fall av Nawal El Saadawi

Nawal Al Saadawi (Pressbild: San Cool)

”Att läsa böcker man inte förstår är det viktigaste en människa kan göra”, skrev Anna-Lena Laurén i DN i höstas och det är en fras jag återkommer till ofta under läsningen av Imamens fall av Nawal Al Saadawi.

Mitt sextonåriga jag hade lagt undan boken (eller aldrig valt den från första början) och sedan letat upp något mer lättsmält, något som jag kan förstå. Som vuxen och klokare så tänker jag två saker: 1) man måste inte förstå allt man läser och 2) det är bra att träna sina läsmuskler.

Handlingen i Imamens fall rör sig kring Bint Allah, imamens utomäktenskapliga dotter, när hon jagas och stenas. Vi befinner oss i ett icke namngivet land där imamen har både den religiösa som den politiska makten. Här finns också chefen för säkerhetspolisen, den store skriftställaren och ledaren för den officiella oppositionen som ser till att imamens makt bibehålls.

Jag ser vissa likheter med 1984 av George Orwell i beskrivningen av diktaturen. Men det här är en ganska mycket grymmare och mer våldsam bok. Språket och berättelsen böljar fram och tillbaka, vi återkommer om och om igen till samma händelse. Tror jag i alla fall. Berättarperspektivet skiftar mellan jag-form och tredje person och mellan olika personer, vilket är det som står i vägen för min förståelse av berättelsen. Fast jag tror mig ändå förstå andemeningen, vad El Saadawi vill säga med boken. Och det räcker faktiskt för att läsningen ska vara meningsfull.

Min läsutmaning 2022: Månadens litteraturland

Jag brukar ha en läsutmaning varje år och 2022 är inget undantag. En läsutmaning ska ge mig bildning, nya perspektiv och ta mig utanför min bekvämlighetszon. I år är utmaningen uppdelad månadsvis: varje månad ska jag läsa en bok av en författare från ett för mig nytt litteraturland.

I oktober förra året hade jag ett jorden runt-tema och det var verkligen berikande att ta del av berättelser från olika delar av världen. Det här vill jag fortsätta med för att kunna fylla min litteraturkarta med fler lästa länder.

Så här ser kartan ut i dag – länder färgade i grönt är de jag läst något från. Som ni ser finns det en del vita fläckar på min litteraturkarta.

I oktober sammanställde jag en lista med böcker av författare från olika delar av världar – länder som jag ännu inte läst något från. Här kommer den igen, något uppdaterad. Det här är min inspirationslista för det kommande året.

Afrika

Imamens fall av Nawal El Saadawi (Egypten)

Eva ur spillrorna av Ananda Devi (Mauritius)

Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga (Rwanda)

Agaat av Marlene van Niekerk (Sydafrika)

En kropp att sörja av Tsitsi Dangarembga (Zimbabwe)

Asien

Det som väntar mig av Parinoush Saniee (Iran)

Himlakroppar av Jokha Alharthi (Oman)

Vår älskade av Kamila Shamsie (Pakistan)

Crazy rich i Asien av Kevin Kwan (Singapore)

Europa

Homo Sapienne av Niviaq Korneliussen (Grönland)

Modersmjölken av Nora Ikstena (Lettland)

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk (Polen)

Tiden där emellan av María Dueñas (Spanien)

Madonna i päls av Sabahattin Ali (Turkiet)

Natt för gott av Jenny Erpenbeck (Tyskland)

Nordamerika

Oscar Waos korta, förunderliga liv av Junot Díaz (Dominikanska republiken)

Orkansäsong av Fernanda Melchor (Mexiko)

Oceanien

My Urhos, lyrik av Emelihter Kihleng (Mikronesiska federationen)

Att tro på Mister Pip av Lloyd Jones (Nya Zeeland)

Repetitionen av Eleanor Catton (Nya Zeeland)

Freelove av Sia Figiel (Samoa)

Lali : A Pacific Anthology av Albert Wendt (Samoa m.fl.)

Sydamerika

Saker som män inte förstår av Elvira Vigna (Brasilien)

Andarnas hus av Isabel Allende (Chile)

Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez (Colombia)

Vilket som blir januari månads land? Egypten, representerad av Imamens fall av Nawal El Saadawi. Tanken är att jag också ska presentera varje författare genom en recension här i bloggen, så håll utkik.

Foto: Ella Jardim / Unsplash