Läst 2020: Så gick mina läsutmaningar

Det här året hade jag utmanat min läsning med hela tre läsutmaningar. Hur gick det då? Jo, så här!

Läsa böcker från 12 länder i alla världsdelar

De senaste åren har jag utmanat mig att läsa böcker från fler länder. I år bestämde jag mig för att läsa böcker av författare från 12 olika länder och minst ett land i varje världsdel. Under året har jag läst böcker från 15 länder, och jag har prickat in författare från alla världsdelar:

  • Afrika: Nigeria
  • Asien: Japan
  • Europa: Belarus, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Norge, Storbritannien, Sverige och Ungern
  • Sydamerika: Argentina
  • Nordamerika: Kanada och USA
  • Oceanien: Australien

Läsa böcker från 12 årtionden

För att bredda min läsning ytterligare har jag velat läsa fler klassiker. Men hur definierar man en klassiker och när vet man att man uppnått målet? I stället har jag utmanat mig själv att läsa böcker från 12 olika årtionden. På så sätt ser jag till att åtminstone några böcker som räknas som klassiker blir lästa. De tolv årtiondena som jag läste något från var:

  • 1880-talet
  • 1910-talet
  • 1920-talet
  • 1940-talet
  • 1950-talet
  • 1960-talet
  • 1970-talet
  • 1980-talet
  • 1990-talet
  • 2000-talet
  • 2010-talet
  • 2020-talet.

Nedan är några av de lite äldre böckerna som jag läste.

Läsa 12 böcker som bildar mig

Till sist hade jag en läsutmaning för att bilda mig litterärt eller lära mig något nytt. Läsa pristagare, läsa på ett annat språk än svenska och så några nyutkomna litterära snackisar – för den sistnämnda kategorin har jag utgått från DN Boklördags boklista. Till sist utmanade jag mig också att läsa fyra fackböcker om amerikansk politik, eftersom det i och med USA-valet är ett aktuellt ämne som jag ville lära mig mer om.

  • En bok från DN:s boklista: Klubben av Matilda Gustavsson 
  • En bok från DN:s boklista: Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm
  • En bok från DN:s boklista: Förhör av Magnus Dahlström
  • En bok från DN:s boklista: Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson
  • En bok på engelska: The grownups av Marian Keyes (sedan läste och lyssnade jag på två böcker till på engelska av bara farten!)
  • En Nobelpristagare jag inte läst tidigare: Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj
  • En av årets nominerade till Augustpriset i facklitteratur: Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba
  • En av årets nominerade till Augustpriset i skönlitteratur: Jag ser allt du gör av Annika Norlin
  • Tema: amerikansk politik: Vi hade makten i åtta år : En amerikansk tragedi av Ta-Nehisi Coates
  • Tema: amerikansk politik: Nej är inte nog : Så står vi emot Trumps chockdoktrin och skapar en ny värld av Naomi Klein
  • Tema: amerikansk politik: 3 november 2020 Ödesvalet – Om en demokrati i fara och en världsordning i upplösning av Fredrik Reinfeldt
  • Tema: amerikansk politik: Allt vi har gemensamt : En berättelse om vänskap och ett delat USA av Sanna Torén Björling

Summering

Alla tre utmaningarna avklarade! Jag är väldigt nöjd med att jag klarade utmaningarna, men kommande år ska jag ha en utmaning med något färre böcker att pricka av, så att jag kan vara lite fri med min läsning under året.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Läst 2020: Hur står det till med mångfalden?

Tidigare har jag kikat på statistiken över antal lästa böcker, genrer och utgivningsår och så i går om författarnas kön och vilka länder de kommer ifrån. Nu ska vi ta en titt på hur det står till med mångfalden.

Etnicitet

Som jag kunde konstatera i går så läser jag mycket från Sverige, Västeuropa och Nordamerika. Och det avspeglar sig också i författarnas etnicitet. Jag skäms lite över att ha läst så här vitt, men ska man kunna ändra något måste man ju också få syn på problemet. Och ser vi till de nominerade i priser som Årets bok eller vem som tilldelas Nobelpriset är jag knappast ensam om problemet. Cirkeldiagrammet baseras på alla böcker jag läst under året, oavsett var författaren är född eller bor. Här har jag räknat utifrån etnicitet som i hudfärg (och inte språk, religion eller något annat).

Svenska författare med bakgrund utanför Norden

Bland de svenska författarna ser det inte heller så himla varierat ut. Här har jag räknat vilken språklig och kulturell bakgrund de svenska författarna jag läst har. En person som är född i Asien med adopterad som liten har jag alltså räknat som utan utomnordiskt ursprung, medan en person född i Sverige med en eller två föräldrar födda utanför Norden räknas som att den har ett utomnordiskt ursprung. Det är lite svårt att göra de här gränsdragningarna – jag har ju ingen aning om hur författarna själva definierar sig och jag kan såklart ha missat någon som har en förälder från ett annat land. Men jag tycker att statistiken visar att det inte är så bra mångfald bland böckerna jag läste. Kanske ser det lika illa ut i bland utgivningen av böcker?

Var i Sverige utspelar sig böckerna?

Men om man tänker på mångfald i ett vidare perspektiv så ser det lite bättre ut. Mångfald i etniciteter är jätteviktigt, men vi lever också i en konflikt mellan centrum och periferi, där landsbygden ofta glöms bort och inte minst landsänden som jag själv kommer från, det vill säga Norrland. Här har jag utgått från de skönlitterära böckerna skrivna av svenska författare och var de huvudsakligen utspelar sig. Alla böcker har inte gått att räkna med eftersom jag inte känner till eller minns alla platser. Men på ett ungefär såg det ut så här. Ju större cirkel, desto fler böcker som utspelade sig just där. Med ”Mindre orter och landsbygd i södra Sverige” avses Götaland och Svealand, exklusive de tre storstäderna.

Olika perspektiv

En viktig funktion för litteraturen är ju att ta del av fler perspektiv än de man själv kan uppleva i sitt eget liv. Här har jag utgått från några olika identiteter och även de sju diskrimineringsgrunderna och räknat böcker som handlar om detta ur ett egenupplevt perspektiv (självbiografiska böcker) eller där huvudpersonen (och ibland även författaren) har den här identiteten. Jag har räknat med både skönlitteratur och viss facklitteratur (om ämnet är självbiografiskt eller om författaren skriver om personer med samma identitet som hen själv).

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Läst 2020: Statistik om författarna

Så har vi kommit till del 5 i min serie Läst 2020, och nu ska vi se på statistiken över författarna jag läste.

Författarnas kön

Som vanligt är det kvinnorna som dominerar min läsning. Manliga författare står för en fjärdedel av böckerna och ja, så länge jag inte läser uteslutande av kvinnor så tycker jag att det är okej.

Länderna som författarna kommer ifrån

När det gäller länder har jag utmanat mig själv att läsa böcker från fler länder de senaste åren. Målet i år var 12 länder och det klarade jag med lite marginal. Sverige dominerar dock stort bland böckerna jag läste i år. Att bestämma ett land per författare är lite klurigt, eftersom många författare har flera hemländer. Men när det gäller svenska författare med ursprung i andra länder har jag räknat dem som svenska. För författare som har flera hemländer har jag tagit hänsyn till faktorer som var de huvudsakligen växt upp, vilket nationalitet de har enligt Wikipedia, vilket språk de skriver på och var deras böcker utspelar sig.

Sorterar man länderna per världsdel kan vi konstatera att Europa dominerar stort, men utesluter vi Sverige så är Europa och Nordamerika mer jämnstora. Något jag är nöjd med är att jag läst något från varje världsdel!

Och så här ser världskartan över årets läsning ut. De grönmarkerade länderna är de länder som jag läst något från. Tyngdpunkt Västeuropa och Nordamerika, men ändå några små nedslag över hela jorden. Ett framtida projekt är att färglägga världskartan med böcker jag läst genom alla år – det finns ju trots allt ungefär 200 länder i hela världen och att läsa något från varje land under ett enda år är omöjligt men kanske under en hel livsstid? På Google docs kan man enkelt skapa kartor utifrån ett kalkylblad.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Läst 2020: Mer statistik om böckerna jag läste

Så har vi kommit till del 4 i min serie Läst 2020, och nu ska vi fördjupa oss i statistiken om böckerna jag läste under året.

Genrer

När jag delar upp böckerna i olika genrer kan vi se att jag läste ungefär en tredjedel facklitteratur (det orange i cirkeldiagrammet) och ungefär två tredjedelar skönlitteratur (det gröna i diagrammet).

Språk

Något som sticker ut 2020 jämfört med andra år är att jag läst tre böcker på engelska. Vanligtvis läser jag uteslutande på svenska. Det är ju jobbigare att läsa på ett annat språk än sitt förstaspråk, men ju mer jag läser på engelska, desto lättare blir det. Det här vill jag fortsätta utveckla!

Utgivningsår

Den övervägande majoriteten av böckerna jag läste 2020 var nyutkomna, men jag har också läst en del äldre böcker. Under året har jag utmanat mig själv att läsa böcker från 12 olika årtionden och det är ju precis vad jag gjort!

Betyg

Vad tyckte jag om böckerna jag läste under året då? Jo, men överlag väldigt bra! Dels väljer jag oftast böcker utifrån vad jag tror att jag kan gilla, men jag har också gett upp läsningen av några böcker under året.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Läst 2020: Statistik över antal lästa böcker och format

Vi kan väl alla vara överens om att 2020 varit ett speciellt år. Inte bara har vi drabbats av en pandemi som dragit med sig död och elände och ekonomisk kollaps och förändrat vårt sätt att leva (i vissa fall till det bättre), vi har också sett starka proteströrelser och ett enormt viktigt presidentval där det goda till slut segrade.

Antal böcker per månad

Det här speciella året har också fört med sig att jag haft enormt mycket tid att läsa. Årets första sju månader var jag föräldraledig med en bebis som sov två långa pass per dag, med gott om lästid till godo. Under hösten har lästakten varierat lite. I augusti och september hade jag mest fokus på jobb och radhusletning men i takt med att den delen av livet lugnade ner sig blev det mer tid för läsning igen.

Format

Tack vare ljudböcker har jag också kunnat läsa medan jag gjort annat, som promenader, hushållsarbete och evighetsläggningar av barn. Tack och lov för trådlösa hörlurar! Även e-boksläsaren (med sin upplysta skärm) möjliggör för läsande i ett mörkt rum, bredvid ett sovande barn eller partner. En dryg femtedel av årets lästa böcker var ändå i fysiskt format.

Böckernas format uppdelat per månad

Delar man upp varje månad i vilka format jag läste och lyssnade på ser statistiken ut så här:

Lästa böcker år för år sedan 2003

Totalt har jag läst 118 böcker under året, vilket är rekord för mig med stor marginal. Det år jag läst näst flest böcker är 2019 då jag landade på 65 lästa böcker. Här nedan ser ni statistiken över antal lästa böcker från 2003 och framåt. Våren 2007 läste jag sista terminen på gymnasiet med enormt mycket pluggande, sedan testade jag på olika jobb och flyttade till Danmark och hem igen under sommaren. I augusti flyttade jag till Stockholm, började plugga på högskola och träffade min (blivande) man. Jag vet inte om mina anteckningar om lästa böcker kommit bort i någon flytt eller om det var så här bedrövligt. Men ja, jag hade helt enkelt annat för mig.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Läst 2020: Ellen listar årets …

Låt oss säga hejdå till 2020 med en lång, härlig lista. Från Enligt O lånade jag listan över ”Årets” i en rad olika kategorier, här presenterad i något förkortad form.

Årets klassiker: I år läste jag inte mindre än tre böcker av Selma Lagerlöf – alla tre delar i trilogin om Löwensköldska ringen. Den sista delen, Anna Svärd från 1928, tyckte jag allra mest om.

Årets parafras: För Lydia av Gun-Britt Sundström skildrar kärlekshistorien mellan Lydia och Arvid (från Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg) fast ur Lydias perspektiv och förflyttat till 1960-talet.

Årets historiska: Andra världskrigetskildringen Molnfri bombnatt av Vibeke Ohlsson knockade mig totalt.

Årets dystopi: Det här var året då vi levde i en dystopi, men jag har faktiskt läst två böcker som faller inom ramen för dystopin trots allt: Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood och Pesten av Albert Camus.

Årets grafiska: I år läste jag faktiskt hela sju seriealbum och grafiska romaner. Allra bäst tyckte jag om Einsteins nya fru av Liv Strömquist.

Årets tegelsten: Selma Lagerlöf-biografin Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm är årets längsta bok med sina 681 sidor. Men någon ”tegelsten” i egentlig mening var det kanske inte eftersom jag läste den som e-bok.

Årets ögonöppnare: Inspirerad av Black lives matter-rörelsen läste jag ett gäng böcker på temat etnicitet och hudfärg i år. Slumpens barn av Amat Levin, En droppe midnatt av Jason Timbuktu Diakité, Nästa gång elden av James Baldwin och Vi hade makten i åtta år av Ta-Nehisi Coates. Som ni ser saknas kvinnor på den här listan och det borde jag verkligen åtgärda under 2021.

Årets utmaning: Efter att ha läst en jätteintressant DN-intervju med Nassim Nicholas Taleb apropå coronapandemin och huruvida man kunnat förutse den så beställde jag hans Black Swan : The Impact of the Highly Improbable. Fem månader och 444 sidor avancerad engelsk sakprosa senare kan jag konstatera att det var en utmaning. Var den värd tiden? Ja, kanske. Men det mesta av vikt finns i DN:s artikel.

Årets huvudperson: Jag vet att många stört sig på den misslyckade relationscoachen Ebba i Sara Paborns Tistelhonung men jag tyckte att hon var en alldeles underbar antihjältinna, snyggt gestaltad av Emma Peters i ljudboken.

Årets bifigur: Ebbe Carlsson, bifigur i de båda Palmemordsböckerna jag läst i år (Den osannolika mördaren av Thomas Pettersson och Olof Palmes sista steg – i sällskap med en mördare av Lars Borgnäs). Liksom karaktärerna i Vår tid är nu och Louise Boije af Gennäs 2000-talstrilogi befann sig Ebbe Carlsson i händelsernas centrum under i stort sett varje stor händelse i Sverige under några årtionden. Förutom att han blandade sig i utredningen av Palmemordet (vilket till slut ledde till den så kallade Ebbe Carlsson-affären), var han också inblandad i Bordellhärvan, Geijeraffären, ockupationen av västtyska ambassaden och olika händelser inom Säkerhetspolisen. Han hade en egen polisbil till sitt förfogande trots att hans yrke egentligen var journalist och bokförläggare. Han var bekant med i stort sett hela den socialdemokratiska eliten inklusive Palme och Anna-Greta Leijon samt länspolismästaren Hans Holmér (som var inneboende hos Carlsson under utredningen av Palmemordet) såväl som toppar inom bokbranschen och tidningsvärlden. Tragiskt nog, men också väldigt ”on brand” som mannen i händelsernas centrum, drabbades han under 1980-talet av hiv och blev en av de första svenskarna att berätta öppet om sin hiv-infektion. 1992 dog han i aids. Under 2021 är jag oerhört sugen på att låta Ebbe Carlsson bli huvudperson och läsa boken Ebbe – mannen som blev en affär av Anders Isaksson.

Årets TV-serie: Älska mig (säsong 2) av och med Josephine Bornebusch var alldeles fantastisk.

Årets skandal: Det är en gåta varför Klubben av Matilda Gustavsson inte nominerades till Augustpriset. Helt klart årets litterära skandal.

Årets pristagare: Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba var en mycket välförtjänt Augustvinst.

Årets titel: Årets mest förbryllande titel är i alla fall Fredrik Reinfeldts 3 november 2020 Ödesvalet : Om en demokrati i fara och en världsordning i upplösning. Förutom att den är orimligt lång så är det också obegripligt att man sätter en sådan bäst före-stämpel på sin boktitel. Jag menar, med den titeln är det liksom helt ointressant att läsa boken så här efter den 3 november 2020.

Årets läskigaste: Ljudboken Deadline av Rebecka Edgren Aldén höll mig vaken flera nätter. Obehaglig och mycket spännande.

Årets överskattade: Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson har hyllats av många men jag lyssnade på den på dubbel hastighet för att bli klar med den. Inte min kopp te, varken sättet den var skriven på eller huvudpersonen föll mig på läppen.

Årets underskattade: Viveca Sten och Mari Jungstedt vinner sällan några priser men deras deckare I hemlighet begravd och Innan molnen kommer var båda riktigt vassa med intressanta och spännande deckarintriger. Jag läser varenda bok av dessa och några fler kvinnliga deckarförfattare och ibland är det mest ”jaha” (fast ofta spännande på vägen dit), men dessa två titlar var starka.

Årets debut: Ur askan av Lina Areklew var en riktigt bra och oupphörligt spännande deckare, som dessutom utspelar sig i Norrland, närmare bestämt runt Höga kusten.

Årets par: Prinsen av England och sonen till USA:s första kvinnliga president såklart. Ni möter detta underbara och smått osannolika kärlekspar i Vitt, rött och kungligt blått av Casey McQuiston.

Årets lyckopiller: Julen enligt Julia av Kristin Emilsson gjorde mig väldigt glad. Redan i huvudkaraktärernas namn anar vi vilken skruvad och underbart härlig bok detta är: Julia Grahn som hatar julen och Petter Niklasson som har impotensproblem.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering