Min läsutmaning 2022: Månadens litteraturland

Jag brukar ha en läsutmaning varje år och 2022 är inget undantag. En läsutmaning ska ge mig bildning, nya perspektiv och ta mig utanför min bekvämlighetszon. I år är utmaningen uppdelad månadsvis: varje månad ska jag läsa en bok av en författare från ett för mig nytt litteraturland.

I oktober förra året hade jag ett jorden runt-tema och det var verkligen berikande att ta del av berättelser från olika delar av världen. Det här vill jag fortsätta med för att kunna fylla min litteraturkarta med fler lästa länder.

Så här ser kartan ut i dag – länder färgade i grönt är de jag läst något från. Som ni ser finns det en del vita fläckar på min litteraturkarta.

I oktober sammanställde jag en lista med böcker av författare från olika delar av världar – länder som jag ännu inte läst något från. Här kommer den igen, något uppdaterad. Det här är min inspirationslista för det kommande året.

Afrika

Imamens fall av Nawal El Saadawi (Egypten)

Eva ur spillrorna av Ananda Devi (Mauritius)

Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga (Rwanda)

Agaat av Marlene van Niekerk (Sydafrika)

En kropp att sörja av Tsitsi Dangarembga (Zimbabwe)

Asien

Det som väntar mig av Parinoush Saniee (Iran)

Himlakroppar av Jokha Alharthi (Oman)

Vår älskade av Kamila Shamsie (Pakistan)

Crazy rich i Asien av Kevin Kwan (Singapore)

Europa

Homo Sapienne av Niviaq Korneliussen (Grönland)

Modersmjölken av Nora Ikstena (Lettland)

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk (Polen)

Tiden där emellan av María Dueñas (Spanien)

Madonna i päls av Sabahattin Ali (Turkiet)

Natt för gott av Jenny Erpenbeck (Tyskland)

Nordamerika

Oscar Waos korta, förunderliga liv av Junot Díaz (Dominikanska republiken)

Orkansäsong av Fernanda Melchor (Mexiko)

Oceanien

My Urhos, lyrik av Emelihter Kihleng (Mikronesiska federationen)

Att tro på Mister Pip av Lloyd Jones (Nya Zeeland)

Repetitionen av Eleanor Catton (Nya Zeeland)

Freelove av Sia Figiel (Samoa)

Lali : A Pacific Anthology av Albert Wendt (Samoa m.fl.)

Sydamerika

Saker som män inte förstår av Elvira Vigna (Brasilien)

Andarnas hus av Isabel Allende (Chile)

Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez (Colombia)

Vilket som blir januari månads land? Egypten, representerad av Imamens fall av Nawal El Saadawi. Tanken är att jag också ska presentera varje författare genom en recension här i bloggen, så håll utkik.

Foto: Ella Jardim / Unsplash

Min läsutmaning 2021

I går berättade jag om hur förra årets läsutmaningar gått, och i dag tänkte jag berätta om årets. 2021 nöjer jag mig med en utmaning (i stället för tre) och den utmaning jag valt är den hos bokbloggare så populära boktolvan.

Boktolvan 2021

Min boktolva är en lista på 25 författare som jag tidigare inte läst något av, men som jag gärna vill läsa. Vissa av dem är nyare upptäckter och andra är sådana jag velat läsa länge, men prioriterat bort för att de inte passade in i någon av mina andra utmaningar eller för att jag bara inte haft tid. Jag vill också öka bredden och mångfalden bland böckerna jag läser, så jag har försökt hitta författare med olika bakgrunder.

Varför heter det boktolvan? Jo, för att under 2021 har jag tänkt läsa böcker av 12 av författarna på listan.

  • Suad Ali
  • Isabel Allende
  • Majgull Axelsson
  • Eileen Chang
  • Sara Danius
  • Edwidge Danticat
  • Ananda Devi
  • Reni Eddo-Lodge
  • Bernardine Evaristo
  • Roxane Gay
  • Yaa Gyasi
  • Ann-Helén Laestadius
  • Toni Morrison
  • Maggie O’Farrell
  • Sylvia Plath
  • Meredith Russo
  • Lydia Sandgren
  • Kamila Shamsie
  • Sara Stridsberg
  • Angie Thomas
  • Ocean Vuong
  • Alice Walker
  • Kjell Westö
  • Jacqueline Woodson
  • Klas Östergren

Läst 2020: Så gick mina läsutmaningar

Det här året hade jag utmanat min läsning med hela tre läsutmaningar. Hur gick det då? Jo, så här!

Läsa böcker från 12 länder i alla världsdelar

De senaste åren har jag utmanat mig att läsa böcker från fler länder. I år bestämde jag mig för att läsa böcker av författare från 12 olika länder och minst ett land i varje världsdel. Under året har jag läst böcker från 15 länder, och jag har prickat in författare från alla världsdelar:

  • Afrika: Nigeria
  • Asien: Japan
  • Europa: Belarus, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Norge, Storbritannien, Sverige och Ungern
  • Sydamerika: Argentina
  • Nordamerika: Kanada och USA
  • Oceanien: Australien

Läsa böcker från 12 årtionden

För att bredda min läsning ytterligare har jag velat läsa fler klassiker. Men hur definierar man en klassiker och när vet man att man uppnått målet? I stället har jag utmanat mig själv att läsa böcker från 12 olika årtionden. På så sätt ser jag till att åtminstone några böcker som räknas som klassiker blir lästa. De tolv årtiondena som jag läste något från var:

  • 1880-talet
  • 1910-talet
  • 1920-talet
  • 1940-talet
  • 1950-talet
  • 1960-talet
  • 1970-talet
  • 1980-talet
  • 1990-talet
  • 2000-talet
  • 2010-talet
  • 2020-talet.

Nedan är några av de lite äldre böckerna som jag läste.

Läsa 12 böcker som bildar mig

Till sist hade jag en läsutmaning för att bilda mig litterärt eller lära mig något nytt. Läsa pristagare, läsa på ett annat språk än svenska och så några nyutkomna litterära snackisar – för den sistnämnda kategorin har jag utgått från DN Boklördags boklista. Till sist utmanade jag mig också att läsa fyra fackböcker om amerikansk politik, eftersom det i och med USA-valet är ett aktuellt ämne som jag ville lära mig mer om.

  • En bok från DN:s boklista: Klubben av Matilda Gustavsson 
  • En bok från DN:s boklista: Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm
  • En bok från DN:s boklista: Förhör av Magnus Dahlström
  • En bok från DN:s boklista: Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson
  • En bok på engelska: The grownups av Marian Keyes (sedan läste och lyssnade jag på två böcker till på engelska av bara farten!)
  • En Nobelpristagare jag inte läst tidigare: Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj
  • En av årets nominerade till Augustpriset i facklitteratur: Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba
  • En av årets nominerade till Augustpriset i skönlitteratur: Jag ser allt du gör av Annika Norlin
  • Tema: amerikansk politik: Vi hade makten i åtta år : En amerikansk tragedi av Ta-Nehisi Coates
  • Tema: amerikansk politik: Nej är inte nog : Så står vi emot Trumps chockdoktrin och skapar en ny värld av Naomi Klein
  • Tema: amerikansk politik: 3 november 2020 Ödesvalet – Om en demokrati i fara och en världsordning i upplösning av Fredrik Reinfeldt
  • Tema: amerikansk politik: Allt vi har gemensamt : En berättelse om vänskap och ett delat USA av Sanna Torén Björling

Summering

Alla tre utmaningarna avklarade! Jag är väldigt nöjd med att jag klarade utmaningarna, men kommande år ska jag ha en utmaning med något färre böcker att pricka av, så att jag kan vara lite fri med min läsning under året.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Jorden runt på tusen sidor

En av de allra bästa sakerna med litteratur är att man kan resa till jordens alla hörn. Gratis (om man lånar på biblioteket) och med minimala koldioxidutsläpp.

Visst är det härligt att läsa om miljöer man känner igen, men ta även chansen att besöka nya länder genom litteraturen! Jag har utmanat mig att läsa böcker från 12 länder och minst ett land i varje världsdel i år. Jag fokuserade på att läsa böcker från många olika länder under våren och har hittills i år läst böcker från dessa 14 länder:

Afrika

  • Nigeria 

Asien

  • Japan

Europa (exkl. Sverige)

  • Danmark 
  • Frankrike
  • Irland
  • Italien
  • Norge
  • Storbritannien
  • Ungern
  • Vitryssland

Nord- och Centralamerika

  • Kanada
  • USA

Oceanien

  • Australien

Sydamerika

  • Argentina 

Så här ser världskartan ut med de länder jag läst något från markerade i turkost. Karta från mapchart.net.

Några av böckerna från min jorden runt-läsning som jag verkligen tyckte om var dessa fyra:

En digital klassikersommar

I år har jag utmanat mig att läsa böcker från minst 12 olika årtionden. 2020- och 2010-talet gick av bara farten och hittills har jag läst böcker från sex olika årtionden till.

Hittills har jag läst böcker från de här årtiondena:

  • 1940-talet
  • 1960-talet
  • 1970-talet
  • 1980-talet
  • 1990-talet
  • 2000-talet
  • 2010-talet
  • 2020-talet.

Jag räknar alltid det år som boken kom ut på sitt originalspråk för första gången, även om jag läser en översättning som kommit ut ett senare decennium.

För mig är en utmaning ett perfekt sätt att komma till skott och läsa de där klassikerna som man alltid tänkt läsa. Och att ha en årtalsutmaning, i stället för att ge sig i kast med genren klassiker, gör att man slipper fundera på om boken x kan räknas som en klassiker eller ej. Är en Augustprisbelönad roman från 1990-talet ”en modern klassiker” eller räknas en populär femtiotalsdeckare till klassikerna? Jag behöver inte fundera, för det enda som räknas är årtalet.

De här böckerna vill jag gärna läsa i sommar:

  • ”Pengar” av Victoria Benedictsson (1880-tal)
  • ”Pennskaftet” av Elin Wägner (1910-tal) – ihop med den nyutkomna biografin ”Den besvärliga Elin Wägner” av Ulrika Knutson
  • ”Löwensköldska ringen” av Selma Lagerlöf (1920-tal)
  • ”Den blå rullgardinen” av Agnes von Krusenstjerna (1930-tal)
  • ”Inte flera mord!” av Maria Lang (1950-tal)

(Ja, jag vet att det är fem böcker på listan, men om någon är alltför tung att ta sig igenom så har jag en i reserv…)

Förutom att böckerna lätt hittas på bibliotek så kan jag tipsa om Litteraturbanken. Där finns otroligt mycket äldre svensk litteratur, helt gratis att ladda ner som epub-filer till läsplattan. Litteraturbanken är ett projekt som bland andra Kungl. biblioteket, Svenska Akademien och Göteborgs universitet står bakom.

Något som dock slog mig när jag hade laddat ner Victoria Benedictssons ”Pengar” efter att ha börjat läsa den på min Storytel Reader är att språket skiljer sig. Litteraturbankens version förefaller vara en originalversion med gamla stavningsregler och pluralböjning av verb (gingo!), medan utgåvan som finns hos Storytel (utgiven av Modernista) har moderniserad stavning.

Byn egde icke mer än en enda gata, om den ens kunde hedras med detta namn, ty den var helt enkelt en mindre väg, utan spår af stenläggning, och oförsvarligt illa hållen. Vid ena sidan lågo en fem, sex dåliga hus i en rad, vid den andra sågos några bondgårdar, på så långt afstånd ifrån hvarandra, att en temligen stor trädgård fick plats emellan dem.

Utdrag från utgåva utgiven av C. E. Fritze’s K. Hofbokhandel 1885

Byn ägde icke mer än en enda gata, om den ens kunde hedras med detta namn, ty den var helt enkelt en mindre väg, utan spår av stenläggning, och oförsvarligt illa hållen. Vid ena sidan låg en fem, sex dåliga hus i en rad, vid den andra sågs några bondgårdar, på så långt avstånd ifrån varandra, att en tämligen stor trädgård fick plats emellan dem.

Utdrag från utgåva utgiven av Modernista 2014

Vad tycker du, ”ska” man läsa originalutgåvan med originalstavning eller är det okej att läsa den moderniserade varianten?