5 författare från 2021 som jag gärna läser mer av

Helena Dahlgren (foto: Marcus Stenberg)

2021 var ett år då jag upptäckte många nya författarskap – ungefär 60 procent av böckerna jag läste var skrivna av författare jag aldrig läst innan. Här listar jag 5 nya författarbekantskaper som jag gärna vill läsa mer av.

1. Helena Dahlgren
Helena Dahlgren skrev de två första delarna av serien Ellens val: Det nya livet och Kärleken, som jag sträcklyssnade på förra året. Nu fortsätter serien med två böcker skrivna av Moa Eriksson Sandberg. Och i april kommer Helena Dahlgren ut med den fristående romanen Skarp (Bokförlaget Forum) om litteraturvetaren Emma Wijkman som får ett vistelsestipendium och ska bo på gården i Norrbotten där hennes favoritförfattare Beata Skarp levde.

2. Ann-Helén Laestadius
Under förra året läste jag inte bara en, utan två böcker av Ann-Helén Laestadius. Dels den Augustprisade ungdomsboken Tio över ett, dels Stöld som vann Årets bok 2021. Det här är ett författarskap som gav mig mersmak och jag ser fram emot att läsa den andra boken om Maja i Kiruna – Inte längre min (Rabén & Sjögren 2018). I den här boken har Maja fått lämna sitt hem vid gruvsprickorna och flytta till det nya Kiruna.

3. Jennie Lundgren och Ulrika Lundgren Lindmark
Det här svägerskeparet lanserade en helt ny genre: Kalixkrim. Ett slags Tunna blå linjen i bokform, förlagd till nordöstra Norrbottens glesbygd med Kalix som utgångspunkt. Efter debuten Där isarna råmar (Albert Bonniers förlag 2021) ser jag fram emot nästa bok om poliserna i Kalix!

4. Abdulrazak Gurnah
Liksom den stora merparten av Sveriges kulturjournalister hade jag ingen aning om vem Abdulrazak Gurnah var innan han tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Jag var snabb på bollen att reservera ett av få exemplar av hans böcker på biblioteket och läste Den sista gåvan i oktober. Och vilken läsupplevelse! Nu ger Albert Bonniers i samarbete med Celanders förlag (som först gav ut Gurnah på svenska) ut flera av hans romaner i nyutgåvor.

5. Anna Lönnqvist
Två av de bästa feelgoodromanerna jag läste under 2021 var skrivna av Anna Lönnqvist – en ny bekantskap för mig. Fokus ligger på relationer – det här är mer romantik och romcom än kvinna-öppnar-café-på-en-ö-feelgood. I juni kommer hennes nya bok ut, men tills dess är jag nyfiken på att läsa Julia och Jack och hennes två romaner om Ava: Sommaren med Ava och Minns oss som nu (LB Förlag).


Böckerna jag läste 2021 – Statistik, listor och reflektioner över min läsning 2021.

> Här hittar du alla delar i min årssummering

3 genrer jag aldrig läser

Foto: @michael_mouritz för Unsplash.

Häromdagen tittade jag på Sincerely Johannas Youtube-klipp Genrer jag inte gillar att läsa. Det fick mig såklart att tänka på vad jag inte gillar att läsa.

Skräck

Halloween närmar sig och många tipsar om böcker i skräckgenren den här veckan. Skräck är dock en genre som jag aldrig läser för jag tycker, precis som Johanna, inte om att bli rädd. Jag började till exempel läsa John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in men det var bara för mörkt. Deckare och thrillers läser jag däremot gärna så länge de inte är för läskiga, för jag tycker nämligen att polisutredningar och mysterier är väldigt spännande.

Sci-fi och fantasy

Liksom Johanna är jag heller inte särskilt förtjust i science fiction och fantasy. Jag vill läsa om saker som är mer verklighetstrogna. Här finns dock undantag, som De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuro. Faktum är att jag inte ens fattade att det var sci-fi-inslag i boken förrän jag hade lyssnat en bit in och saker började bli för konstiga. Likaså läste jag min kollega Karin Willners bok Omstart – och älskade den, trots att det är en sci-fi-roman. Men det krävs alltså något särskilt, som ett Augustpris eller att jag känner författaren, för att jag ska grabba tag i en sådan bok och kanske bli positivt överraskad.

Poesi och prosalyrik

Poesi är en genre som jag ofta känner att jag borde läsa, och som jag tror att jag skulle tycka om. Jag gillar ju ord och formuleringskonst! Några gånger har jag börjat läsa romaner som jag har haft höga förväntningar på men gett upp efter några sidor när jag insett att de varit skrivna i prosalyrisk stil, som Århundradets kärlekssaga och Århundradets kärlekskrig. Jag har så svårt för när det är varken eller. Nä, jag tror att jag skulle kunna tycka om kortare dikter. För det är ju något visst med att kunna säga något meningsfullt med få ord, både i webbtexter som jag jobbar med till vardags och i litteraturen.

Vilka genrer undviker du helst?

Represenation matters – BLM i barnboken

Jag tittade på ett väldigt intressant och bra program på Bokmässan Play, Black Lives Matter i barnboken. Panelsamtalet leddes av OLIKA förlags Kristina Henkel som samtalade med illustratören Hanna Böhm, Marie Tomičić som grundade OLIKA förlag, Helena Berhan som är enhetschef på biblioteken i Botkyrka kommun och Johanna Abdo som driver webbshoppen Elsa och Sam.

Det här samtalet rekommenderar jag till alla föräldrar, förskollärare, lärare, bibliotekarier, förlagsanställda och andra som kommer i kontakt med barnböcker. Slutsatsen är att representation och identifikation spelar roll. Det finns ett enormt värde för alla barn att få känna identifikation med de barnbokskaraktärer man ser. Likaså för de barn som tillhör normen att läsa och se barn som är olika dem själva.

Det handlar också om att bredda våra perspektiv bortom stereotyperna – att få läsa om flickor som uppfinner, om pappor och pojkar som visar känslor, om familjer som ser olika ut och om barn med olika hudfärg som får vara i huvudroll och ha en aktiv roll i berättelsen. Detta är så viktigt! Jag vill ju att mina barn ska växa upp till vettiga vuxna som inte gör skillnad på människor beroende på hudfärg, kön, funktionsvariation eller något annat.

Barnbokstips med mörkhyade barn i huvudrollerna

Till sist, några tips på böcker med svarta eller bruna barn i huvudrollerna som mina barn och jag tycker mycket om att läsa.

”Babo pekar”, ”Binta dansar” och ”Lalo trummar” av Eva Susso och Benjamin Chaud (Rabén & Sjögren) är en underbar serie böcker om syskonen Aisha, Binta, Lalo och Babo. Allra mest tycker jag om ”Babo pekar” om när familjens minsting Babo går ut i skogen med storasyster Aisha och möter både älgar och vildsvin. Passar för barn 0–3 år och är utgiven som småbarnsvänlig board book (fast våra böcker är så vällästa att de knappt håller ihop).

”Uppfinnar-Johanna och Huttan” av Ann-Christine Magnusson och Lovisa Lesse (OLIKA förlag) är härliga böcker som är normkreativa på flera sätt – här finns barn med olika hudfärger, en flicka som uppfinner grejer (Mulle Meck i all ära, men det är kul med en tjej som får vara uppfinnare!) och ett rullstolsburet barn. Passar för 3–6 år.

”Kom nu, Sickan” av Sofia Rådström (Bonnier Carlsen) är en alldeles underbart poetisk bok på rim för de minsta. Lilla Sickan ska gå till affären med pappa men stöter på många spännande saker på vägen. Allt inzoomat på de små barnens nivå. Fint med ett barn som har glasögon dessutom. Passar för 0–3 år men tyvärr tryckt på tunt papper och inte kartong, så den här boken kan inte stå framme hemma hos oss.

En av de medverkande i samtalet var Johanna Abdo som driver webbshoppen Elsa och Sam, som säljer böcker och leksaker med representation av mörkhyade personer. Där finns mycket fint och ett stort utbud av barnböcker.

Hur skapar Bokmässan liveupplevelse på webben?

Som digital kommunikatör tycker jag att det är väldigt intressant att se hur Bokmässan har fått till mässupplevelsen i en digital miljö. Om det tänkte jag blogga i #bokmässestafett2020.

Det här inlägget är en del av #bokmässestafett2020. Före mig bloggade och dagarna går… och efter mig tar Bokdivisionen vid.

Den digitala miljön skiljer sig ju på många sätt från mässgolvet på Svenska mässan i Göteborg. Småpratet och de oväntade mötena i vimlet uteblir. Likaså festen och glammet och den tunga tygkassen fylld med nyinköpta böcker.

Men vad får vi i stället? På många sätt en mer demokratisk och inkluderande mässa. Alla som har en internetuppkoppling kan delta. Att kunna ta del av Bokmässan är inte beroende av att du har möjlighet att åka till Göteborg, ingen begränsas av dyra hotellnätter eller lång resväg.

Ur ett kommersiellt perspektiv tror många att det blir svårare att sälja böcker på en digital mässa. Men behöver det verkligen bli så? Bokmässan har ett samarbete med Akademibokhandeln och Bokus – och erbjuder dessutom rabatt till Bokmässan Plays tittare. Nu har jag ännu inte besökt min närmaste Akademibokhandel under dagarna som Bokmässan pågår, men jag hoppas att man där tar tillvara på de möjligheter som finns att skapa mässkänsla även i den fysiska världen. Tänk om man kunde sälja ännu fler böcker och väcka ännu mer läsglädje när Bokmässan flyttar ut till många fler städer än bara Göteborg?

När det gäller att koppla ihop livesändning med shopping finns massor av möjligheter. Ett exempel på ett företag som skapat en fantastisk livekänsla och shoppingsug är Lindex, som integrerat en livesändning på ett givet tema (som också kan ses i efterhand) med chat och klickbara produkter som man kan lägga i shoppingkorgen alltmedan man tittar på sändningen.

Och vad gör Bokmässan? Ja, en snygg och lättnavigerad sajt till att börja med. Vilken bra grej att kunna logga in och spara de sändningar man är intresserad av att titta på. Men själva filmupplevelsen lämnar tyvärr en del övrigt att önska.

Jag klickar mig in på en evenemangssida. Startar igång filmen, och möts av en stillbild utan ljud med de medverkandes namn som varar i två minuter. När man skapar filmer för sociala medier brukar man säga att man har några sekunder på sig att fånga intresset hos tittaren. Här har vi en målgrupp som valt att titta på just den här filmen och därför inte behöver fångas in blixtsnabbt. Men ändå, två minuter utan bild eller ljud får en att undra om det blivit något tekniskt fel. Jag fattar att det är något slags rest av att filmen livesänts från början, men i efterhand borde man väl kunna klippa bort de tysta minuterna, eller ställa in videospelaren att direkt hoppa fram två minuter.

Har de lyckats inspirera till att köpa böcker då? För att det ska bli ett kvalitativt och seriöst litterärt samtal som inte känns som en reklamfilm tycker jag att det är klokt att prata om böcker i sändningarna men inte sälja böcker. Men på webbplatsen vill jag som användare att de ska vara lätt att hitta de böckerna som de samtalat om. Precis som på en fysisk mässa, där samtalet pågår på en scen (filmen i den digitala världen) och böckerna säljs i en monter intill (webbplatsen där filmen ligger i den digitala världen).

Under varje film finns en knapp med texten ”Köp böckerna”. Klick där leder mig längre ner på samma sida. Här möts jag av en ruta med länkar till Bokus och Akademibokhandeln och erbjudanden om rabatt. Gott så! Men, se upp! Klick på någon av länkarna öppnas i samma fönster, så att filmen avbryts. Inte toppen för filmupplevelsen.

Hos Akademibokhandeln kommer jag till en sida där böckerna för just det ”programspåret” presenteras, på Bokus kommer jag till en sida där alla böcker från hela Bokmässan Bildningshub listas. Här hade jag önskat mer pricksäkra landningssidor, så att jag som användare inte behöver leta bland dussintals böcker för att hitta de böcker som boksamtalet handlade om.

Livekänslan då? De flesta samtalen verkar vara förinspelade och på Bokmässans webb finns ingen chat eller annan interaktiv funktion. Däremot bubblar det av samtal, filmer och bilder på Instagram, bland de många litteraturrelaterade konton jag följer. Kul! Ofta är ju sociala medier-plattformarna väldigt duktiga på att skapa en känsla av här och nu, så Instagram är platsen för vimmel och möten.

För er som längtat efter en tygkasse fylld med böcker så finns tygkassarna att köpa på Bokmässans webbplats, jag blev själv väldigt sugen på en för framtida biblioteksbesök. Här hittar du webbshoppen!

Det om användarupplevelsen på den digitala bokmässan. Sedan har vi ju innehållet – alla otroliga författarsamtal och bildande program. Hittills har jag hunnit se tre program på Bildningshub och alla tre var intressanta:

Vad läser ni – av plikt och av lust? Bengt Westerberg samtalar med partiledarna som får välja två böcker som de vill tipsa om.

Artificiell intelligens – nyckeln till jämställdhet? Fem myndigheter om hur AI-teknik kan hjälpa och stjälpa jämställda myndighetsbeslut. Intressant i min yrkesroll då jag ofta jobbar med myndigheters webbplatser.

Kroppsideal i barnböcker Annika Leone och Bettina Johansson som skrivit Bara rumpor-böckerna med flera samtalar om kroppsideal i barnböcker. Jätteintressant och stundtals lite awkward när dessa två medvetna, kompetenta kvinnor möter två aningslösa, manliga barnboksskapare som skrivit en bok om en bantande pappa och en kroppsfixerad mamma – jag är verkligen förvånad att boken inte väckte mer debatt när den kom ut för den är liksom bortom all vett och sans.

Kika gärna in hos resten av bokbloggarna som är med i #bokmässestafett2020. Så här ser schemat ut med länkar till alla inlägg:

9.30 Bokhyllan i pepparkakshuset
10.00 och dagarna går …
11.00 Bokdivisionen
11.30 Tusen sidor
12.00 Västmanländskans bokblogg
13.00 Feministbiblioteket
14.00 Fiktiviteter
15.00 Bokbesatt
16.00 enligt O
17.00 Agnes bokblogg
18.00 Breakfast Book Club