En höst full av favoriter

Med hösten kommer många nya boksläpp och i år är det fullt av favoritförfattare för min del. De där författarna som jag läser allt av, helst så fort böckerna släpps.

Den 18 oktober släpper Denise Rudberg den elfte delen av sin elegant crime-serie om Marianne Jidhoff och de andra i den särskilda utredningsgruppen. Boken heter Elva änkors man och jag ser fram emot den mycket. Marianne Jidhoff-böckerna brukar vara som en ask praliner.

En annan författare som skriver riktiga godisromaner är Mhairi McFarlane. Den enda som kan mäta dig med henne är Marian Keyes. Jag älskar den relationsfokuserade chiclit-genren, med lagom mycket svärta. Sanningen kommer om natten släpptes den 17 augusti.

Liza Marklund var den första vuxenförfattare jag började läsa och efter att ha läst samtliga Annika Bengtzon-deckare är jag väldigt, väldigt glad att hon nu är tillbaka med en ny kriminalroman, som utspelar sig i Norrbotten. Polcirkeln släpptes den 1 september och jag har redan läst den. Jag gillade, mycket.

Nästa favoritkriminalförfattare som släpper nytt i höst är Katarina Wennstam. Djävulens advokat tar upp hur advokater med alla medel försöker få sina klienter friade, som att bara döma en mördare till brott mot giftefriden, eftersom själva dödandet inte kan bevisas. Om man följer Wennstam på Instagram känner man igen frågorna som hon tar upp, ibland blir agendan väl tydlig men jag läser varje bok med stor spänning. För den agenda hon har, att visa på rättssamhällets brister när det gäller våld mot kvinnor, är såklart viktig. Boken släpps den 12 november.

Det var inte kärlek vid första ögonkastet när jag läste Åsa Larsson första gången, men när jag ett tiotal år senare gjorde ett nytt försök så slukade jag hela serien om Rebecka Martinsson. Jag trodde aldrig att hon skulle skriva en ny bok om sin Kirunaadvokat, men under sker och den 1 oktober släpps Fädernas missgärningar.

Det är alltid lite knepigt när favoritförfattare inleder nya serier, tycker jag. Jag älskade Kristina Ohlssons böcker om Fredrika Bergman. De tre böckerna om advokat Martin Benner som inleds med Lotus blues lockade mig inte alls. Nu har jag börjat lyssna på Stormvakt om antikhandlaren August Strindberg (ja, han heter så) och polisen Maria Martinsson. Än så länge verkar det lovande. Den 2 november kommer uppföljaren, Isbrytare.

Recension: Inte av denna världen av Yaa Gyasi

När vi skulle ha bokcirkelträff (via video såklart) och prata om Inte av denna världen av Yaa Gyasi berättade en av mina fellow bokcirklare att debuten Vända hem var en av hennes absolut bästa läsupplevelser någonsin. Jag kan säga att Inte av denna världen var en av mina absolut bästa läsupplevelser på länge, så hur bra kan inte hennes debut vara då? Den ska jag läsa snarast, men nu ska vi prata om Yaa Gyasis andra bok: Inte av denna världen.

I centrum för handlingen står Gifty, som studerar neurovetenskap på Stanford och försöker hitta ett botemedel mot beroende och depression. Brodern blev beroende av opioider och mamman deprimerad och lämnar knappt sängen.

Yaa Gyasi är precis som sina huvudkaraktärer född i Ghana men uppväxt i USA. Boken skildrar på ett väldigt initierat sätt vad det kan innebära att ha migrerat från Västafrika till USA. Vi får möta Gifty både i barndomens Alabama och som forskare på Stanford. Och vilken oerhört intressant forskning sedan! Efter att ha läst en rad böcker om hur hjärnan funkar av bland andra Anders Hansen så känner jag igen studierna och de delar av hjärnan som nämns. Väldigt glad blev jag att läsa att det är riktig forskning som refereras, nämligen Gyasis väns doktorsavhandling. Det ger boken en extra dimension och autenticitet.

Detta är dock inte en bok som främst handlar om hjärnforskning, utan mest av allt en bok om en lillasysters förtvivlade kamp för en storebror med en beroendesjukdom. Jag blev väldigt drabbad. Inte minst eftersom jag bara för några veckor sen lyssnade på Kajsas berättelse om sin lillebror som gick bort i en överdos för tre år sen. Vi kommer från samma stad och hennes lillebror gick på samma skola som mig, i det tryggaste villaområdet man kan tänka sig. Det är lätt att tänka att drogberoende drabbar fattiga invandrare i USA men drogerna finns tyvärr överallt, och inkörsporten kan vara receptbelagd smärtstillande medicin, tillverkad av pengahungriga läkemedelsbolag. Det är sorgligt på så många plan.

Om boken

Titel: Inte av denna världen (Transcendent Kingdom)
Författare: Yaa Gyasi
Översättare: Inger Johansson
Antal sidor: 280
Förlag: Norstedts
Utgiven: 23 september 2020 (i original 2020)
Land: Ghana/USA

Andra som skrivit om boken: Dagens Nyheter och Feministbiblioteket.

Veckans kulturfråga v. 2 2021

Veckans kulturfråga hos Enligt O handlar om läsning jorden runt. Precis som Linda brukar även jag sikta på att läsa böcker av författare från många olika länder.

Vilket mer ovanligt litteraturland läser du gärna böcker från?
Utöver Sverige, Storbritannien och USA som jag, precis som många andra svenskar, läser mest från så har jag läst en hel del böcker från Nigeria de senaste åren. Nigeria är ett land med många kända författare och där finns både klassiker (Chinua Achebe till exempel) och nyare litteratur att läsa. Kanske är det inte så konstigt att landet fostrat många litterära giganter med tanke på att det är Afrikas folkrikaste land med sina 195 miljoner invånare.

Vilken författare från detta land vill du tipsa om?
Min personliga favorit från Nigeria är Chimamanda Ngozi Adichie. Jag har läst En halv gul sol och Americanah och tyckte att båda böckerna var otroligt bra. Chimamanda Ngozi Adichie är väl vad man skulle kunna kalla en litterär superstjärna och många har nog läst henne, så utöver henne vill jag också tipsa om Ayòbámi Adébáyò som också kommer från Nigeria.

Min läsutmaning 2021

I går berättade jag om hur förra årets läsutmaningar gått, och i dag tänkte jag berätta om årets. 2021 nöjer jag mig med en utmaning (i stället för tre) och den utmaning jag valt är den hos bokbloggare så populära boktolvan.

Boktolvan 2021

Min boktolva är en lista på 25 författare som jag tidigare inte läst något av, men som jag gärna vill läsa. Vissa av dem är nyare upptäckter och andra är sådana jag velat läsa länge, men prioriterat bort för att de inte passade in i någon av mina andra utmaningar eller för att jag bara inte haft tid. Jag vill också öka bredden och mångfalden bland böckerna jag läser, så jag har försökt hitta författare med olika bakgrunder.

Varför heter det boktolvan? Jo, för att under 2021 har jag tänkt läsa böcker av 12 av författarna på listan.

  • Suad Ali
  • Isabel Allende
  • Majgull Axelsson
  • Eileen Chang
  • Sara Danius
  • Edwidge Danticat
  • Ananda Devi
  • Reni Eddo-Lodge
  • Bernardine Evaristo
  • Roxane Gay
  • Yaa Gyasi
  • Ann-Helén Laestadius
  • Toni Morrison
  • Maggie O’Farrell
  • Sylvia Plath
  • Meredith Russo
  • Lydia Sandgren
  • Kamila Shamsie
  • Sara Stridsberg
  • Angie Thomas
  • Ocean Vuong
  • Alice Walker
  • Kjell Westö
  • Jacqueline Woodson
  • Klas Östergren

Läst 2020: Så gick mina läsutmaningar

Det här året hade jag utmanat min läsning med hela tre läsutmaningar. Hur gick det då? Jo, så här!

Läsa böcker från 12 länder i alla världsdelar

De senaste åren har jag utmanat mig att läsa böcker från fler länder. I år bestämde jag mig för att läsa böcker av författare från 12 olika länder och minst ett land i varje världsdel. Under året har jag läst böcker från 15 länder, och jag har prickat in författare från alla världsdelar:

  • Afrika: Nigeria
  • Asien: Japan
  • Europa: Belarus, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Norge, Storbritannien, Sverige och Ungern
  • Sydamerika: Argentina
  • Nordamerika: Kanada och USA
  • Oceanien: Australien

Läsa böcker från 12 årtionden

För att bredda min läsning ytterligare har jag velat läsa fler klassiker. Men hur definierar man en klassiker och när vet man att man uppnått målet? I stället har jag utmanat mig själv att läsa böcker från 12 olika årtionden. På så sätt ser jag till att åtminstone några böcker som räknas som klassiker blir lästa. De tolv årtiondena som jag läste något från var:

  • 1880-talet
  • 1910-talet
  • 1920-talet
  • 1940-talet
  • 1950-talet
  • 1960-talet
  • 1970-talet
  • 1980-talet
  • 1990-talet
  • 2000-talet
  • 2010-talet
  • 2020-talet.

Nedan är några av de lite äldre böckerna som jag läste.

Läsa 12 böcker som bildar mig

Till sist hade jag en läsutmaning för att bilda mig litterärt eller lära mig något nytt. Läsa pristagare, läsa på ett annat språk än svenska och så några nyutkomna litterära snackisar – för den sistnämnda kategorin har jag utgått från DN Boklördags boklista. Till sist utmanade jag mig också att läsa fyra fackböcker om amerikansk politik, eftersom det i och med USA-valet är ett aktuellt ämne som jag ville lära mig mer om.

  • En bok från DN:s boklista: Klubben av Matilda Gustavsson 
  • En bok från DN:s boklista: Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm
  • En bok från DN:s boklista: Förhör av Magnus Dahlström
  • En bok från DN:s boklista: Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson
  • En bok på engelska: The grownups av Marian Keyes (sedan läste och lyssnade jag på två böcker till på engelska av bara farten!)
  • En Nobelpristagare jag inte läst tidigare: Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj
  • En av årets nominerade till Augustpriset i facklitteratur: Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba
  • En av årets nominerade till Augustpriset i skönlitteratur: Jag ser allt du gör av Annika Norlin
  • Tema: amerikansk politik: Vi hade makten i åtta år : En amerikansk tragedi av Ta-Nehisi Coates
  • Tema: amerikansk politik: Nej är inte nog : Så står vi emot Trumps chockdoktrin och skapar en ny värld av Naomi Klein
  • Tema: amerikansk politik: 3 november 2020 Ödesvalet – Om en demokrati i fara och en världsordning i upplösning av Fredrik Reinfeldt
  • Tema: amerikansk politik: Allt vi har gemensamt : En berättelse om vänskap och ett delat USA av Sanna Torén Björling

Summering

Alla tre utmaningarna avklarade! Jag är väldigt nöjd med att jag klarade utmaningarna, men kommande år ska jag ha en utmaning med något färre böcker att pricka av, så att jag kan vara lite fri med min läsning under året.

Läst 2020: Alla delar i min årssummering

Läst 2020: Hur står det till med mångfalden?

Tidigare har jag kikat på statistiken över antal lästa böcker, genrer och utgivningsår och så i går om författarnas kön och vilka länder de kommer ifrån. Nu ska vi ta en titt på hur det står till med mångfalden.

Etnicitet

Som jag kunde konstatera i går så läser jag mycket från Sverige, Västeuropa och Nordamerika. Och det avspeglar sig också i författarnas etnicitet. Jag skäms lite över att ha läst så här vitt, men ska man kunna ändra något måste man ju också få syn på problemet. Och ser vi till de nominerade i priser som Årets bok eller vem som tilldelas Nobelpriset är jag knappast ensam om problemet. Cirkeldiagrammet baseras på alla böcker jag läst under året, oavsett var författaren är född eller bor. Här har jag räknat utifrån etnicitet som i hudfärg (och inte språk, religion eller något annat).

Svenska författare med bakgrund utanför Norden

Bland de svenska författarna ser det inte heller så himla varierat ut. Här har jag räknat vilken språklig och kulturell bakgrund de svenska författarna jag läst har. En person som är född i Asien med adopterad som liten har jag alltså räknat som utan utomnordiskt ursprung, medan en person född i Sverige med en eller två föräldrar födda utanför Norden räknas som att den har ett utomnordiskt ursprung. Det är lite svårt att göra de här gränsdragningarna – jag har ju ingen aning om hur författarna själva definierar sig och jag kan såklart ha missat någon som har en förälder från ett annat land. Men jag tycker att statistiken visar att det inte är så bra mångfald bland böckerna jag läste. Kanske ser det lika illa ut i bland utgivningen av böcker?

Var i Sverige utspelar sig böckerna?

Men om man tänker på mångfald i ett vidare perspektiv så ser det lite bättre ut. Mångfald i etniciteter är jätteviktigt, men vi lever också i en konflikt mellan centrum och periferi, där landsbygden ofta glöms bort och inte minst landsänden som jag själv kommer från, det vill säga Norrland. Här har jag utgått från de skönlitterära böckerna skrivna av svenska författare och var de huvudsakligen utspelar sig. Alla böcker har inte gått att räkna med eftersom jag inte känner till eller minns alla platser. Men på ett ungefär såg det ut så här. Ju större cirkel, desto fler böcker som utspelade sig just där. Med ”Mindre orter och landsbygd i södra Sverige” avses Götaland och Svealand, exklusive de tre storstäderna.

Olika perspektiv

En viktig funktion för litteraturen är ju att ta del av fler perspektiv än de man själv kan uppleva i sitt eget liv. Här har jag utgått från några olika identiteter och även de sju diskrimineringsgrunderna och räknat böcker som handlar om detta ur ett egenupplevt perspektiv (självbiografiska böcker) eller där huvudpersonen (och ibland även författaren) har den här identiteten. Jag har räknat med både skönlitteratur och viss facklitteratur (om ämnet är självbiografiskt eller om författaren skriver om personer med samma identitet som hen själv).

Läst 2020: Alla delar i min årssummering